Ur barnamun ...

Jag är nyss hemkommen från ett besök hos mina föräldrar. Apropå detta att jag nu publicerar texter på Kapitel 1 och här i bloggen, så påminde mamma mig - ännu en gång - om vad jag en gång sa när jag var liten:

- Jag ska bli författare när jag blir stor. (Paus.) Nej, det fantade jag bara si om!

Ja, sedan har ju de tankarna mest legat på hyllan i väldigt många år, för att bli avdammade på allvar först för ett par år sedan. Emellertid, beroende på hur man definierar författare, så "fantar" jag nog "si" om det ännu idag. Vissa definierar ordet "författare" som någon som kommit med i Författarförbundet. För det krävs lite förenklat att man ska ha minst två utgivna verk. I den betydelsen är jag mycket långt ifrån att vara en författare.

Betydligt fler än de som är etablerade författare är vi som gillar att skriva och att bli lästa. Jag är jätteglad över att det numera är betydligt enklare att få åtminstone en liten läseskara, till och med utan att ha tryckt någonting. Skrivarsajter, bloggar med mera öppnar nya dörrar i vårt samhälle. Liksom p.o.d. - print on demand-förlag/tryckerier, där man kan låta trycka böcker helt på eget bevåg, och i den upplaga man själv väljer.

Jag kanske återkommer till ämnet egenpublicering så småningom ...